Vacker, lättodlad, frisk och bästa snittblomman som gör alla buketter till konstverk. Det är lätt att älska rosenskära, men svårt att välja mellan alla enkla, fyllda, höga, låga och snäckformade sorter.
Långt innan det blev trendigt att odla snittblommor hade min väns mamma som vana att varje år så rosenskära i trädgårdslandet till plockning. I den bördiga, skånska lerjorden, mellan nypotatis och rödbetor, stod en lång, rak rad med vajande rosenskäror i vitt och rosa. När jag var på besök blev jag utsänd till odlingarna med en plastkasse för att plocka med mig så mycket färska grönsaker jag ville. Hon skickade också alltid med en sax så jag skulle kunna klippa mig en stor bukett blommor. Även om rödlöken, rotsellerin och salladshuvudena i kassen var guld värda gåvor var det buketten med rosenskära som gjorde att jag kände mig rik när jag åkte därifrån.
Både nybörjarodlare och proffs brukar uttrycka sin fascination över rosenskäran. Den är så lättodlad och tålig att det är svårt att misslyckas med den, även om man glömmer bort att vattna eller åker på semester från rabatten i några veckor. Men trots att den är enkel och robust har den något exklusivt, skirt och värdefullt över sig, kanske på grund av de tunna, nästan genomskinliga blombladen och det finflikiga bladverket som påminner om frodig dill.
Rosenskära, Cosmos Bipinnatus, härstammar från Centralamerika där den växer vilt, speciellt i Mexico, där den även går under namnet mexikansk aster. Den tillhör familjen korgblommiga växter eller asterväxter, Asteraceae, och liksom andra korgblommiga växter har rosenskäran öppna och välkomnande blommor för pollinatörer, speciellt de enkelblommiga sorterna. Detta gör att många nyttoinsekter söker sig till rosenskäran för att hitta nektar och pollen, och som odlare av cosmos belönas du med en parad av fjärilar, humlor, bin och steklar. Inget ger liv till en trädgård som fladdrande och surrande vingar, och med rosenskära i rabatten är detta mer eller mindre en garanti.
En anledning till att rosenskäran alltid varit en populär sommarblomma, och att den blivit allt mer i ropet de senaste åren, är att den är en sån tacksam snittblomma. Dess iögonfallande blomfärg, romantiskt bugande blommor och användbara och vackra bladverk gör den till alla blomsterbönders favorit. Med en eller flera rosenskäror som grund i en bukett kan du tillsätta nästan vad som helst och ändå få något riktigt vackert till vasen.
Att rosenskäran är så lättodlad, frisk och vacker har gjort den till en av världens mest spridda anueller. Och som alla populära växter har den förädlats åtskilligt genom åren och det finns en mängd namnsorter att välja bland, vilket naturligtvis är härligt men det skapar också stora doser beslutsångest hos vissa av oss som gärna skulle odla alla sorter, men kanske mest har plats för två eller tre. Färgmässigt dominerar de olika rosa rosenskärorna på marknaden, men de finns även i snövitt, vinrött, svavelgult och i aprikos. Tvåfärgade varianter och sorter med böljande eller rufsiga kanter på blombladen ger en än rikare variation.
Sorten ’Sea Shells’ är en iögonfallande sort vars enkla blommor har ihåliga kronblad som är hopsnurrade likt en snäcka. För den som inte kan få nog av fyllda blommor är de olika ’Double Click’-sorterna perfekta. Dess blommor är så tätt fyllda med blomblad att de liknar charmiga, fluffiga bollar. ’Double Click’ finns i flera olika färgar, från snövita ’Double Click Snow Puff’ till ’Double Click Cranberries’ som är mörkt vinröd.
De enkelblommande rosenskärorna upplevs ofta som mer eleganta och graciösa. Bland dem finns sorten ’Sweet Dreams’ som har blommor vars rosa färg innerst vid det gula ögat bleknar succesivt utåt och blir till vitt längst ut på kronbladens kanter. ’Velouette’ har blommor med en mörkt vinröd färg med effektfulla vita strimmor. Sen finns det halvdubbla rosenskäror för oss som inte kan bestämma oss om vi ska välja de graciöst enkla eller de maffiga dubbla. ’Cosimo Colarette’ är en ljuvlig favorit som skiftar i vitt och ljusrosa med rosa band runt varje kronblad. De mindre kronbladen som sitter lite spretigt innerst runt det gula ögat ger sorten ett charmigt, tufsigt och nästan yrvaket utseende.
De olika rosenskärorna varierar också i höjd, från runt 40 cm upp till 150 cm. Ofta kan högre sorter behöva extra stöd i livet för att inte knäckas vid blåsigt väder, speciellt sent på säsongen då de många blommorna kan göra plantorna topptunga. Man kan också välja att plantera höga sorter tätare så de får stöd av varandra. Då väver bladen liksom ihop sig med varandra och ger stabilitet. Som om rosenskärorna tar armkrok med varandra där de står i sin klunga.
På grund av sitt skira utseende kan man tro att rosenskära behöver riktigt bra och näringsrik jord för att trivas, men så är inte fallet, snarare tvärt om. I näringsrik jord tenderar plantorna bli högväxta och gängliga och näringen gynnar snarare bladtillväxten än blomsättningen. Istället för ett hav av rosa och vita blommor står du där med en skog av grön dill. Rosenskäran presterar istället som bäst i en något näringsfattig jord. Att rosenskäror ofta tar lång tid på sig att börja blomma beror på att det är en växt som helst blommar när dagarna är lite kortare. Den väntar alltså gärna med blomningen till den senare delen av säsongen. Men på hösten, efter att mycket annat vissnat ner, står rosenskärorna ofta kvar och blommar ända till frosten kommer.
När den väl har etablerat sig i rabatt eller kruka är rosenskära en torktålig växt som mest behöver vattnas någon gång i veckan, eller något oftare under extrema torkperioder. Att plocka bort vissna blommor allt eftersom uppmuntrar växten att sätta fler blommor, men är ingen nödvändighet, rosenskäran blommar rikligt ändå. Ett annat generöst drag hos rosenskäran är att det är väldigt lätt att ta frön från den och spara till nästa år. Fröna sitter fritt och tillgängligt i mitten av den vissnade blomman och är enkla att plocka en torr sensommardag. Dock finns inga garantier att nästa års blommor blir likadana som moderplantans. Men för oss som har svårt att välja är väl det snarare en fördel än en nackdel. Det blir vad det blir, och vi är glada oavsett.
Publicerad i Trädgårdsliv 2022 tillsammans med foton av Pernilla Bergdahl